Luft- och CO2-vapen

En hel del skytte sker inte med skarpa vapen utan med vapen som använder sig av luft eller CO2 för att framdriva ammunitionen som används i dem. 

luftgevär_244186231Denna form av skytte är väldigt populärt bland många och det finns en hel del material allt välja mellan. Det är lätt hänt att man säger bara luftpistol eller luftgevär för alla möjliga typer av vapen som fungerar på ett liknande vis. Men man brukar faktiskt placera i en av fyra olika kategorier beroende på hur de fungerar:

  • PCP-gevär. PCP står för Pre Charged Pneumatic och betyder att den håller en trycksatt tub som antingen pumpas upp genom en handpump eller trycksätts med något som en dykartub. Normalt sett håller en sådan tub ett tryck på omkring 200 bar och kan avfyra sammanlagt 30 till 50 skott innan den måste pumpas upp eller trycksättas igen. Antalet skott beror på vilket utgångshastighet man ställt in.
  • Pneumatiska luftgevär. När man laddar ett pneumatiskt luftgevär komprimerar en kolv luften i en cylinder eller behållare. När man sedan skjuter frigörs all denna luft på en och samma gång och avfyrar skottet.
  • Fjäderluftgevär. I ett fjäderluftgevär finns mycket riktigt en tryckfjäder som pressas ihop när man laddar vapnet. När det sedan avfyras pressar denna fjäder en kolv genom en cylinder vilket bildar lufttrycket som avfyrar skottet.
  • Kolsyrevapen. Vapen som använder sig av kolsyra (eller koldioxid med den kemiska beteckningen CO2) har en liten behållare, som en patron med en ventilanordning som släpper ut en liten mängd CO2 varje gång vapnet avfyras. Till skillnad från de andra typerna av ”luftvapen” påverkas kolsyrevapen av den allmänna gaslagen och fungerar därmed bättre när det är varmt ute.

Förvaring av privata vapen

Som tur är finns det en rad bestämmelser i Sverige som reglerar hur privata vapenägare får hantera sina vapen. En utav dessa bestämmelser belyser förvaringsaspekten som hjälper till att se till så att inga onödiga olyckor sker och så att ingen obehörig på ett enkelt sätt ska kunna få tillgång till ett vapen.

Grundregler

vapenskap

För alla privata vapenägare så finns det några grundregler som de måste känna till och förhålla sig till. Vapen och ammunition ska hållas under uppsikt så att ingen obehörig får tillgång till dessa. Skjutvapen som inte är tänkte att användas just för stunden ska även förvaras i ett vapenskåp eller minst lika säkert förvaringsutrymme. Även ammunitionen ska vara inlåst på något vis.

Fördjupade regler

De vapenskåp som används ska vara godkända under normen SS 3492. Andra skåp kan även godkännas men då ska vissa specifika punkter uppfyllas. De ska vara tillverkade av minst 4 mm stålplåt. Skåpets fogar ska besitta samma motståndskraft som själva plåten. Kolvar i minst 3 olika riktningar. Det ska ha ett borrskyddat lås och vara allmänt sprängskyddat. Utrustat med minst en 22 mm bred kant på regelverk och bakkantsbeslag. Låset ska dessutom uppfylla SS 3492.

Ytterligare information

För privatpersoner så finns det ingenting i lagen som säger att man är skyldig att se till så att ett larm finns monterat och som så att säga vaktar dina vapen. Åtminstone inte förrän du fyllt, låt oss säga, åtminstone två fulla vapenskåp och förvarar mer än 40 poäng vapen i hemmet. Som ett exempel räknar polisen ett vanligt handeldvapen som 2 poäng, så då kan du själv lista ut att det är en hel del vapen det handlar om, innan du överskrider denna gräns.

Mitt i prick

Vi har nu avhandlat en del skytte och tycker därför att det kan vara läge att skänka lite ljus åt en annan sport där det går ut på att träffa mitt i prick, nämligen Dart – eller pilkastning som det ibland kallas för.

Dart i Sverige

Dart är ett spel som förmodligen många har kommit i kontakt med på ett eller annat sätt, men relativt få har deltagit i någon organiserad verksamhet. Organiserad verksamhet betyder förstås att man är medlem i en dartklubb eller dylikt och sedermera deltagit i tävlingar och eller seriespel. Om man deltagit endast i enskilda tävlingar eller om man deltagit i seriespel beror lite på var i landet man bor eftersom det finns olika många aktiva på olika platser. Det arrangeras även cuper för både spelare som är aktiva i föreningar och de som står utanför den faktiska organiserade verksamheten.

Den vanligast förekommande speltypen är det som kallas för 501. 501 Dart innebär att spelarna börjar med 501 poäng och målet är att så snabbt som möjligt, eller åtminstone före sin motståndare, komma ner till noll poäng för att vinna. Det finns en rad andra typer av spel också, men 501 är alltså den allra vanligaste i Europa. I USA är det istället en form som kallas för Cricket som är det vanligaste.

Dart internationellt

Om man så ser på Dart internationellt så är det en väsentlig skillnad hur stor sporten egentligen är. I Sverige är det inga större prispengar om man jämför med internationellt. I föregående världsmästerskap så uppgick priset för förstaplatsen till motsvarande ungefär tre miljoner kronor. Då var det Stephen Bunting som tog hem titeln före Sverigebekantingen Alan Norris. Till kommande mästerskap så är det, om man ska tro oddsen på de stora bettingsajterna, den 25-årige Holländaren Michael Van Gerwen samt fjolårsfinalisten, engelsmannen Phil Taylor som ses som de främsta utmanarna till att ta hem titeln.

Världsmästerskapen hålls sedan 1986 i Surrey som ligger i sydöstra England. England kan även titulera sig som Dartens hemland. Vi avslutar artikeln med att visa en av de bästa matcherna i Dartens historia, en match mellan nämnde Taylor och Adrian Lewis.

Skyttesport

Skyttesport innefattar discipliner såsom luftpistol, luftgevär, bågskytte och vintersporten skidskytte.

All sorts skyttesport handlar om många och svåra koncentrationsmoment. Det gäller att ha fullt fokus och ofta i trängda lägen. Förutsättningen för att börja med de flesta skyttesporter är att utöver sporten på en sanktionerad klubb som innehar licens för all form av skytte. Man får under inga omständigheter ta med sig eget vapen om man är under 18 års ålder. En av de största skyttarna i Sverige är luftpistol som bland annat vunnit både VM och OS för korta och långa distanser.

Björn Ferry

Björn Ferry är en svensk skidskytt som kan stoltsera med ett OS-guld. Det var under OS i Vancouver 2010 som Ferry gick emot vad alla trodde och tog hem guldet i herrarnas jaktstart. Ferry hade visserligen redan visat framfötterna tidigare i världsmästerskap men OS-guldet kom ändå som en överraskning för många. Han vann också guld i bland annat VM i Antholz 2007, i mixstafetten.

SkidskytteBragden i Vancouver var ett lopp fyllt av spänning. Ferry lyckades tack vare både ett bra skytte och åkning med att komma i mål med den bästa tiden. Inför sista skjutningen hade Ferry lyckats ta sig ända upp i ledning tillsammans med Vincent Jay från Frankrike. De båda sköt jämnt men det var när de satte igång att åka igen som man kunde se en skillnad mellan de två. Svensken lyckades på något sätt att få fram det sista ur sitt energiförråd och dra iväg ifrån fransmannen.

I årets OS lyckades tyvärr inte Ferry att möta alla de skyhöga förväntningar som fanns på honom efter bragden i Vancouver. Det blev tyvärr inte någon lagsuccé för Ferry, herrlandslaget slutade på tionde plats i stafetten på 4,75 km. Det gick ännu sämre i Ferrys individuella tävlande. I herrarnas 15 km masstart slutade svensken på tolfte plats efter en tid på 43:48.3. För att jämföra fick den norske vinnaren Emil Hegle Svendsen en sluttid på 42:29.1.

Skidskytte i Sotji

OS i Sotji innehöll många spännande tävlingar i skidskytte. På damsidans sprinttävling stod slovakiskan Anastasiya Kuzmina för en imponerande insats. Hon lyckades nämligen försvara sitt guld hon vann i OS i Vancouver 2010. Vinsten kom mycket tack vare hennes skicklighet vad det gäller skyttet, Kuzmina sköt nämligen fullt. Likaså gjorde de två andra som hamnade på prispallen, ryskan Olga Viluchina och ukrainskan Vita Semerenko. I slutändan skiljde det cirka 20 sekunder mellan vinnaren Kuzmina (21:06.8) och silvermedaljören Viluchina (21:26.7). Oddsen på att Kuzmina skulle vinna var ganska låga, även om det fanns tydliga hot som mycket väl skulle kunna ha vunnit över henne. Utbetalningen för de som satsade pengar på Kuzmina blev inte alltför stor, men å andra sidan var vinstchansen istället väldigt hög.

OS SkidskytteI herrarnas masstart över 15 km kunde svensken Fredrik Lindström knipa åt sig en sjätteplats. Att han inte slutade högre upp berodde främst på att han drog på sig straffminuter. Vann gjorde Emil Hegle Svendsen från Norge med en sluttid på 42.29.1. Därefter kom fransmannen Fourcade (42:29.1) och på tredjeplats Moravec från Tjeckien (42:42.9).

OS-evenemangets officiella hemsida kan du hitta alla sluttider och även annan information om OS-skidskyttet. Härnäst kommer handikapp-OS att anordnas och även om detta event tråkigt nog inte får lika mycket uppmärksamhet som de ”vanliga” olympiska spelen är de definitivt värda att följa. Om du imponeras av duktiga atleter med full fysisk förmåga så kommer de handikappade idrottarna att lämna dig mållös. Här tävlar till och med synskadade i skidskytte.

Bågskytte som OS-gren

Bågskyttet har länge varit en del av de olympiska spelen. 1896 infördes bågskyttet i moderna olympiska spelen-sammanhang. 1900 bestod grenen av sju olika discipliner med olika distanser, under OS i St Louis 1904 hade det minskats till fem. Tävlingarna såg också väldigt annorlunda ut än vad de gör idag, 1904 bestod nämligen alla tävlande av amerikaner. Bågskyttet togs sedan i samband med de olympiska spelen 112 bort från OS-programmet och sporten hamnade i den olympiska skuggan. Efter ett tag tycktes det som att de ändrat sig igen och plockade in sporten till OS 1920.

bågskytteOS-bågskyttet fick efter det stanna i skuggan igen och under hela perioden mellan 1920 och 1972 var grenen inte en del av OS.

Eftersom att de olympiska spelen är något väldigt antikt brukar det generellt sett finnas en strävan att behålla sporter som har en viss historia. De som försvarar bågskyttet menar att det är en självklarhet att sporten ska vara en del av de olympiska spelen tack vare sin historiska prägel. Under den tid som de olympiska spelen först infördes fyllde bågskyttet en viktig funktion när det gällde överlevnad, både i form av krig och jakt.

Efter att sporten återinfördes 1972 har det dock gått bättre. Fram till 1988 behöll man samma tävlingssätt och efter det utökades även sporten då man införde lagtävlingarna.

Sydkorea är den nation som plockat flest medaljer, sydkoreanerna har vunnit hela 34 stycken. På andraplats hittar man USA som totalt har 14 stycken uppdelade i åtta guld, fyra silver och två brons. Det beror dock på hur man räknar, om man räknar med de tidigaste olympiska bågskyttetävlingarna ser resultatet mer jämnt ut. Det är dock lite orättvist att göra det med tanke på att de flesta tävlande under den här tiden kom från just USA.